Dags för nästa steg. Ett besök hos onkologen på Akademiska sjukhuset. Ännu en grek väntade och där satt vi och fick hela sommaren återberättad på ett pedagogiskt sätt. Allt jag gått igenom. Alla besked jag fått. Och så framtiden. Där satt han bakom en dator och förundrades över tumörens storlek (jag hade två varianter tumörer). Han ville inte tro på att jag aldrig kännt något. Jag lovar dyrt och heligt att jag aldrig haft anledning att misstänka att hela mitt högra bröst varit sprängfullt av cancerogena förkalkningar. Inte en sekund...
Besöket mynnade ut i lite info om kommande strålning och lite knackande på min bröstkorg. Nytt möte två dagar senare på strålningsenheten.