Jag fick ett mail om att min blogg haft typ 140 nya läsare sedan jag senast skrev ett inlägg. Hur är det ens möjligt? Det blev dock ett incitament att uppdatera bloggen. Jag fick i veckan ett svar på min biopsi och den visade på en lågtät förtätning som gav ett godartat intryck. Så bra. Biopsin gav också ett godartat material så jag får anse att allt är ok. Något annat känns orimligt. Nu är det påsk och jag har inte tänkt på cancer i någon större omfattning. Jag tänker ändå att jag är frisk och försöker därför förlika mig med min nya kropp. Mina nya bröst. Min mage. Mitt nya jag. Mina erfarenheter bär jag med mig. <3 Jag tänker på alla kvinnor som står framför diagnoser och behandling. Jag våndas såklart, men känner av egen erfarenhet tillit. PÅSKKRAMAR!

Galet många läsare...

Alltings början Kommentera
Jag fick ett mail om att min blogg haft typ 140 nya läsare sedan jag senast skrev ett inlägg. Hur är det ens möjligt? Det blev dock ett incitament att uppdatera bloggen. Jag fick i veckan ett svar på min biopsi och den visade på en lågtät förtätning som gav ett godartat intryck. Så bra. Biopsin gav också ett godartat material så jag får anse att allt är ok. Något annat känns orimligt. Nu är det påsk och jag har inte tänkt på cancer i någon större omfattning. Jag tänker ändå att jag är frisk och försöker därför förlika mig med min nya kropp. Mina nya bröst. Min mage. Mitt nya jag. Mina erfarenheter bär jag med mig. <3 Jag tänker på alla kvinnor som står framför diagnoser och behandling. Jag våndas såklart, men känner av egen erfarenhet tillit. PÅSKKRAMAR!
Jag vet inte hur länge jag ska hålla denna blogg igång. Jag startade den för två år sedan för att dela med mig av mina tankar och känslor. Det skrivna ordet har alltid varit mitt verktyg, och så även genom denna kris. Nu är jag snudd på förbi allt vad CANCER heter och tänker fasa över till det där vanliga livet. Det där livet där mödorna handlar om vem man måste bjuda på fredagstacos. Eller vem som är bjuden till grillfesten. Kritiska beslut.

En rad till bara för att...

Alltings början Kommentera
Jag vet inte hur länge jag ska hålla denna blogg igång. Jag startade den för två år sedan för att dela med mig av mina tankar och känslor. Det skrivna ordet har alltid varit mitt verktyg, och så även genom denna kris. Nu är jag snudd på förbi allt vad CANCER heter och tänker fasa över till det där vanliga livet. Det där livet där mödorna handlar om vem man måste bjuda på fredagstacos. Eller vem som är bjuden till grillfesten. Kritiska beslut.
...någon behövde min operationstid bättre än jag. Jag förstår. Det är många människor som har det värre än jag har det. Det känns inte lämpligt att sura över att min operation blivit flyttad. Världen är orättvis - men nu känns det mer rättvist att "någon" får min tid. Med lite tur är min operation bara flyttad ett par dagar- nytt datum är torsdag den 6/4. Imorgon ska jag ringa och få inställelsetid. Sen är det bara att ge sig i kast med Descutansvamparna. Det är dags att skrubba in med svampar och sanera kroppen från bugg & baciller. Håret blir som Svinto så jag hoppas maken får ett hålrum att skjutsa mig till sjukhuset. Snart har jag nya bröstvårtor. Man skulle kunna utropa ett "jay" men jag är så van vid att inte se "vanlig" ut. Men ändå... nu kör vi. Återkommer.

Så kom det ett samtal...

Alltings början Kommentera
...någon behövde min operationstid bättre än jag. Jag förstår. Det är många människor som har det värre än jag har det. Det känns inte lämpligt att sura över att min operation blivit flyttad. Världen är orättvis - men nu känns det mer rättvist att "någon" får min tid. Med lite tur är min operation bara flyttad ett par dagar- nytt datum är torsdag den 6/4. Imorgon ska jag ringa och få inställelsetid. Sen är det bara att ge sig i kast med Descutansvamparna. Det är dags att skrubba in med svampar och sanera kroppen från bugg & baciller. Håret blir som Svinto så jag hoppas maken får ett hålrum att skjutsa mig till sjukhuset. Snart har jag nya bröstvårtor. Man skulle kunna utropa ett "jay" men jag är så van vid att inte se "vanlig" ut. Men ändå... nu kör vi. Återkommer.