Efterskalv...

Kommentera
I ett och ett halvt år har jag varit superduktig. Också superstark.Vilken prestation. Hur gjorde jag egentligen? Jo, jag stängde av... jag klarade det jag var tvungen att klara med mina milstolpar såsom mastektomioperationen, strålningen, sen rekonstruktion. Allt gick över förväntan. Jag klappade inte ihop utan höll så fint ihop. Helt ofattbart. Jag började jobba igen efter 6 veckor. Japp! Heltid! Duktigt. Klapp på axeln och lite till. Sträcker lite extra på mig och nickar nöjt. Jovars! Mig har det inte gått någon nöd på. *klackspark*

Tvärnit!!!!

Idag är jag sjukskriven igen, 50 %, för om man är duktig så måste man ändå leverera. Jag kan bli så innerligt trött på mig själv men det är mig själv jag har att fightas med. Ingen annan. Jag lyssnar inte särskilt bra på mig själv och med all rätt. Jag borde lyssnat på alla andra, inte mig själv i frågan om att ta det lugnt efter operationen.

Tiden får visa vad jag har åstadkommit med att vara ihärdig i min önskan att vara frisk. Just nu jobbar jag på halvfart och hoppas att det ger mig lite tid att komma i fatt.