Alltings början...

Kommentera
Jag lämnade jobbet tidigare för att gå på min årliga mammografi. Skämtade glatt med kollegorna om att det var dags för tutt-foto och att mina "tjejer" skulle se ut som damhandskar dagen efter. En nonchalans jag lagt till med eftersom jag gått på mammografi sedan tio år tillbaka. Min syster diagnostiserades med bröstcancer 2003 - när hon var nyss fyllda 30 år. Samma visa år ut och år in - inget att höja ögonbrynen för - ett rutinbesök. 
 
Veckan efter kom brevet. Ny tid för nya bilder. Hmm. Still cool. Klanttanten fotade väl suddiga bilder. Av nån anledning lät jag ändå maken följa med mig. Han satt kvar i väntrummet. De flyttade mig till ett annat rum för bättre apparatur. Där och då insåg jag. Nåt fanns på bilderna som inte skulle vara där. Jag var dock fortfarande rustad med nåt slags skinn "det händer inte mig". Och så kom den stora nålen fram - vi gör en biopsi. Lämnade mottagningen med viss oro och ett mörbultat bröst. Nu var det dags för väntan...